Återstart av svensk industri

Vi är mitt i en kris fylld av motsägelser där fakta blandas med fantasier och konspirationer. Politik ställs mot medicinsk vetenskap och ytterligheter blir snabbt realiteter.

Många jobbar mer än någonsin, medan andra tvingas lämna sina arbetsplatser i orolig väntan på besked om framtiden. Skillnaden mellan det akuta och det långsiktiga – responsen och återstarten – är påtaglig. Människor i sjukvården gör nu heoriska insatser och det är fantastiskt att se hur företag i Sverige akut bidrar till att förenkla den svåra situationen. Scania hjälper Getinge med montering av respiratorer och effektiv upphandling, AstraZeneca donerar nio miljoner ansiktsmasker och Essity ställer om sin produktion till skyddsmaterial. Listan kan göras lång, även om det är svårare än media tror att radikalt förändra sin produktion, lyssna gärna på diskussionen i Studio Ett.

I krisen så funderar jag, som ansvarig för Produktion2030:s analys- och internationaliserings-arbete, mycket på vad som kommer att hända när allt startar upp igen. För det gör det ju, men hur ser världen ut då? Troligen kommer många företag att se över sina internationella leverantörskedjor, för att bli mer robusta. Det innebär både hot och möjligheter för svenska företag. Orkar man, trots sitt utsatta läge, ta marknadspositioner i de nya värdekedjor som snabbt växer fram? Hur förbereder man sig i så fall för det, kan snabb digitalisering och nya digitala plattformar vara en möjlighet? Vilka nya kunskaper krävs då?

För bara ett halvår sedan gick industrins produktion på högvarv. Att avsätta tid för fortbildning av personalen var nästintill omöjligt. Idag är läget ett annat och kompetens-utveckling är kanske den enskilt viktigaste investeringen man som individ eller företag kan göra just nu, för att komma stärkt ur krisen. Regeringen håller med och rekommenderar fortbildning under permitteringstiden. Förhoppningsvis kan universiteten och högskolorna i framtiden få fortbildningsuppdrag och ”fortbildningspengar” som kompletterar det grundutbildningsuppdrag man har idag.

I direkt respons till Corona-pandemin så lanserar nu Produktion2030 snabbt vår modulariserade utbildningsplattform Civilingenjör 4.0 för fortbildning i industrin. Plattformen beskrevs i en tidigare log av Bengt-Göran Rosén som ansvarar för Produktion2030:s utbildningsinstrument. Svenska Produktionsakademien har under de senaste två åren skapat kursmoduler, så nästan alla universitet/högskolor med produktionsutbildning är med och stöttar svenska företag i denna tuffa situation. Civilingenjör 4.0 handlar inte om kurser utan om ett fyrtiotal korta fortbildningsmoduler inom området Industri 4.0. Fortbildningen sker i nuläget på distans. Produktion2030 koordinerar och vi arbetar i nära dialog och samarbete med bl.a. Regeringskansliet, företag, Teknikföretagen, fackföreningar, Tillväxtverket, Vinnova, universitet och högskolor samt internationella aktörer. Institutet RISE driver flera kompletterande fortbildningssatsningar, något som min kollega Hans Reich på Produktionslyftet beskrev på ett bra sätt i sin artikel.

På europeisk nivå pågår andra stora satsningar. Jag har sedan ett par år tillbaka haft möjlighet att ingå i ledningen av forskningsprogrammet EIT Manufacturing, som också driver en kraftig fortbildningssatsning för Europa. Det pågår parallellt stora och långsiktiga initiativ för att stärka den europeiska unionens industri. Man stödjer EU-kommissionens arbete med ett brett spektrum av insatser, från utbildning till uppstart av nya företag. Många insatser just nu har syftet att stärka Europas roll inför återstarten efter Covid-19. Vi vill ju alla komma ut väl förberedda, med låg arbetslöshet, hög kompetens och vassa erbjudande till omvärlden. Produktion2030 kommer att spela en avgörande roll i återstarten av svensk industri.

Taggar: