Produktion2030 besöker Österrike
+25 Produktion2030 besöker Österrike
Svensk tillverkningsindustri verkar på en global marknad med stenhård konkurrens. Många tillverkningsföretag har en betydande andel av sin produkt-, produktions-utveckling samt forskning i Sverige. Investeringar i FoU i Sverige kan vi inte ta för givet och därför har Produktion2030 fokuserat på omvärldsanalys, genom att inhämta kunskap och skapa nätverk inom andra länders forsknings- och innovationssystem.
Valet för vår senaste resa föll på Österrike. Österrike har många likheter med Sverige; därtill jämför sig Österrikes forsknings- och innovationssystem med det svenska. Österrike har knappt 9 miljoner invånare och våra båda länders viktigaste branscher är ICT, fordons- och maskinindustri, mineralutvinning och metalltillverkning, läkemedel samt trä- och pappersindustri. Österrikes industri präglas ännu mer än Sverige av små företag. Drygt 90% av de österrikiska tillverkningsföretagen har färre än 50 anställda och ligger efter de svenska motsvarigheterna när det gäller digitalisering och utveckling av tjänster. Tillverkningsindustrins andel av BNP är 13% respektive 19% i Sverige och Österrike. Lika som bär.
Sverige rankas högt i olika innovationsmätningar (European Innovation Scoreboard, Digital Economy and Society Index) och Österrike har som mål att hamna hack i häl. Österrike har idag högt ställda mål att stärka sina positioner och konkurrera om FoU-investeringar. Landet har en tydlig närings- och forskningspolitik och många institutioner som främjar innovation och FoU. Likaså finns ett stort och starkt regeringskansli, ett starkt samarbete över departementsgränserna och många tydliga nationella målsättningar i syfte att öka kunskaps- och innovationsförmågan, stärka konkurrenskraften i näringslivet, öka resiliensen i samhället och attrahera ännu mer internationella investeringar.
Länders innovationssystem är komplexa med olika politisk styrning. Väl medvetna om detta var intrycken, nya kunskaper och nätverk från Österrike otroligt positiva. Vi tar det från början.
Reserach, Technology, Innovation Strategy
Österrike publicerar en RTI Strategy (Research, Technology, and Innovation) vart tredje år (kan jämföras med Sveriges FoU proposition). RTI Strategy är ett samarbete mellan fyra departement: (i) Utbildning, vetenskap och forskning, (ii) Klimat, miljö, energi, mobilitet, innovation och teknologi, (iii) Arbetsmarknad och ekonomi samt (iv) Finansdepartementet. För att RTI Strategy-arbetet ska löpa effektivt har Österrikes statsminister tillsatt ett Råd för Forskning, Vetenskap, Innovation och Teknikutveckling. Rådet har 12 ledamöter från de inblandade departementen och leds av statsministern. En stark och tydlig signal att FoI-området är prioriterat.
En strategi är inget värt utan målsättningar. Österrikes regering har tagit fram en lång lista på målsättningarna som strategin skulle leda till. Några exempel, Österrike ska:
- Vara top 5 på European Innovation Scoreboard
- Attrahera investeringar från 5 – 10 FoU-intensiva företag per år
- Medverka i minst tre europeiska program inom IPCEI (Important Projects of Common European Interest, tex Chips och halvledare)
- Fördubbla antalet Unicorns (start-ups som utvecklas till minst en miljard US dollar i omsättning)
- Ha minst 20% kvinnliga studenter på STEM-utbildningar
- Ha minst två universitet på Times Higher Education 100-lista
- Öka andelen internationella forskare med 45%
FFG – Österrikes FoI-finansiär
En central myndighet för att realisera de ökade ambitionerna inom forskning och innovation heter FFG (Österrikes forsknings och innovationsmyndighet). FFG kan jämföras med Vinnova plus Tillväxtverket, alltså med nationell och regionalt ansvar. FFG har nyligen fått rejält ökad budget från staten: från 700 M Euro 2021 till 1,6 mrd Euro för 2022. Det är en rejäl budget, jämfört med Vinnova plus Tillväxverket som landar på ca 350 M Euro. Hur man än räknar på detta så är Österrikes statliga investeringar i FoU hisnande.
FFG är också en stor myndighet med ca 1500 anställda som jobbar med företag, lärosäten, forskningsinstitut och med landets nio regioner.
Linz Institut of Mechatronics
Vi besökte också ett av Österrikes ca 20 forskningsinstitut: Linz Center of Mechatronics, LCM. LCM:s expertkompetens finns inom bl a avancerade material, maskinbearbetning, sensorer, datasystem och AI-tillämpningar för industrin. Det som verkligen stack ut under besöket på LCM i Linz var medverkan från två representanter från regionen Oberösterreich, där Linz ligger. Dessa två presenterade ingående hur de från regionens håll jobbar tätt tillsammans med både forskningsinstitut och universitet i regionen, känner till forskningsledare, institutioner och utrustning för att kunna hjälpa och matcha befintliga och nya företag som vill etablera FoU-samverkan i regionen. Detta ser vi inte mycket av i Sverige.
Linz Institut of Mechatronics
Vi besökte också ett av Österrikes ca 20 forskningsinstitut: Linz Center of Mechatronics, LCM. LCM:s expertkompetens finns inom bl a avancerade material, maskinbearbetning, sensorer, datasystem och AI-tillämpningar för industrin. Det som verkligen stack ut under besöket på LCM i Linz var medverkan från två representanter från regionen Oberösterreich, där Linz ligger. Dessa två presenterade ingående hur de från regionens håll jobbar tätt tillsammans med både forskningsinstitut och universitet i regionen, känner till forskningsledare, institutioner och utrustning för att kunna hjälpa och matcha befintliga och nya företag som vill etablera FoU-samverkan i regionen. Detta ser vi inte mycket av i Sverige.
ÖBB innovation
Tänk om SJ inte hade avreglerats och att alla funktioner som tåg, räls, stationer, IT-system, mm fortfarande låg inom samma bolag? Så är det i Österrikes motsvarighet: ÖBB (Österrichische Bundesbahnen). För sju år sedan började man inom ÖBB fundera på hur man kunde ta vara på alla tusentals förslag (och klagomål) som inkommer från medarbetare, leverantörer och kunder. En helt ny avdelning bildades: ÖBB Innovation och 2022 invigdes ett nytt innovationscentrum på ett av huvudkontorets våningsplan i centrala Wien. Vi möttes av innovationsledaren som tog oss igenom verksamheten: nya idéer kommer in från kunder, start-ups, studenter, men också från ledning och ägare där marknadsvillkor, miljö- och klimatmål införs.
Därefter startar konceptutveckling, där idéerna utsätts för experter, nätverk, strategi och kapital. I nästa steg skapas projekt av de idéer som överlevt steg 1. Fokus på marknadsnära och möjliga produkter och tjänster. Affärsmodeller prövas på marknaden i liten skala. I det tredje steget introduceras nya produkter och tjänster i stor skala.
Tilläggas bör att ÖBB rankas som etta eller två bland världens alla järnvägsbolag (jämfört med Schweiz).
TU Wien
Vårt sista besök gjordes på TU Wien, ett av landets mes prestigefulla tekniska högskolor. Likt tyska motsvarigheter präglades TU Wiens institut för produktionsteknik av en otrolig maskinpark, som helt saknar svenskt motstycke. De nyaste och senaste maskinerna, teknikerna och IT-systemen fanns på plats, tillgängliga för forskning och sista-årsstudenter. TU Wien har också en lång tradition att utan kostnad hjälpa företag (främst SME) med begränsade problem kopplat till bearbetning, verktyg och maskiner. TU Wien har högre täthet av professorer jämfört med Sverige: 34 studenter per professor i genomsnitt, jämfört med ca 60 studenter per professor på Chalmers. Förutom hög professors- och maskintäthet hjälper TU Wien både stora och mindre företag att sätta ihop konsortier och söka medel i EU:s FoU-program.
TU Wien, liksom LCM och många andra forskningsaktörer i Österrike, har stort engagemang i EU:s FoU-program och medverkar på konferenser och i styrgrupper. med regionala och nationella uppdrag, bland annat stärka Österrikes industris och forskningsaktörers internationella uppkoppling.
