Teknikfabrik med innovationsvision
- ”Den tekniska innovationsfabriken” är ett projekt inom Produktion2030, en fabrik för kunskapsproduktion där industri och akademi kan skapa och samarbeta med målsättningen att öka innovation med tvärdisciplinära samarbeten och virtuell analys.
Samverkande parter har varit Scania CV, Siemens Industry Software AB, Volvo Personvagnar, Sandvik Coromant, Mälardalens högskola och Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Vi fick ett samtal med projektledare Gunilla Franzén Sivard som nyligen kunde publicera de första resultaten från projektet.
Tillverkande företag producerar fysiska prylar; visst, det finns tjänster också men det är främst mekaniska produkter. Förutom detta skapas dock information om dessa som också kan säljas till kunden och som även kan återanvändas i produktionsfasen.
– Datan i sig är en slags produkt som behöver tydliggöras och användas, säger projektledare Gunilla Franzén Sivard, teknisk doktor på KTH. Ofta finns den inlåst i system, ett stort värde som vi inte riktigt ser. Visionen är ett ge företagen tillgång till och förståelse för den information de har, hur den skapas och hur de kan använda sig av den.
Detta är ett viktigt steg på vägen mot att se mer ”digitaliserat” på sin affär, något som också kommer alltmer i samband med digitaliseringen. Det är dock en hel värld av frågeställningar enligt Gunilla. Var ska du börja? Det gäller att välja plats och den tekniska innovationsfabriken erbjuder där ett konkret alternativ.
– På en övergripande nivå handlar det om att stötta innovation där grunden är att människor från olika discipliner ska kunna förstå och prata med varandra genom olika modeller, säger Gunilla. Det var grundtanken med projektet och det är fortfarande det intressanta och centrala.
Komplexiteten i produktframtagning har ökat med krav på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. En ökad efterfrågan på innovationer inom material, produkter och produktionssystem liksom nya affärsmodeller krävs för ett bättre utnyttjande av resurserna. Målet med projektet är att stötta innovation genom att bygga en miljö där samverkan och lärande sker med hjälp av modellering, simulering och visualisering. Genom att utföra virtuella, snarare än fysiska, tester kan utvecklingstider dessutom minskas betydligt och resurser optimeras.
– Både människor och system behöver en gemensam grund för att samordna olika perspektiv, säger Gunilla. Vad vi har tagit fram är ett ramverk för att både beskriva och visualisera gemensam information för de som utvecklar en fabrik för att säkerställa att de talar om samma sak, en bas att utgå ifrån helt enkelt.
Förutom den ”mjuka” visionen representerar informationsmodellen även ett ”hårdare” resultat, den infrastruktur som behövs för att börja arbetet med att dokumentera fabrik och produktionssystem – detta finns upplagt här. Det som behöver beskrivas av fabriken är maskiner, resurser och de processer som ska utföras; produkter, processer och resurser som tillsammans med den grundläggande strukturen för produktdata utgör produktionssysteminformationen. Det är denna leverans som visas på hemsidan.
– Vi har även tankar på en workshop där deltagarna ska kunna börja laborera med sin verksamhet utan att förlita sig på sina egna filbiliotek och Excel-ark, berättar Gunilla. Här får de tillgång till databaser för att beskriva produkter och produktionsutrustning för mer ordning, ett underlag som ger en flygande start på digitaliseringen genom att börja beskriva produktionssystemet mer digitalt.
Att ta vara på innovationer inom alla delar av ett tillverkande företag är helt centralt för att verksamheten ska stärka sin konkurrenskraft. Det Gunilla brinner för är att vi måste bygga den digitala infrastrukturen. Det låter kanske inte så spännande att samla en massa data och skapa kunskap, men hur beskriver vi den kunskap som skapas, hur håller vi reda på den? Det är en utmaning i sig.
I den tekniska innovationsfabriken kan företag beskriva egna digitala fabriker baserat på den öppna digitala fabriksplattformen. Genom att samordna olika modeller är tanken att alternativa lösningar kan visualiseras och diskuteras ur olika perspektiv; nya idéer väcks där ytterligare modeller och analyser tas fram för att konfigurera fabriken. Tillvägagångssättet kombinerar teorier och metoder för innovation med digital teknik och visualisering.
– Förutom den ”hårda” informationsmodellen vill vi även förmedla en insikt, en förståelse om att detta är en pusselbit på vägen, avslutar Gunilla Franzén Sivard. Den övergripande förståelsen måste till innan du kan börja arbeta med verktygen.
Gunilla Franzén Sivard,
Teknisk doktor på KTH och projektledare för den tekniska innovationsfabriken.
