Professor David Romero: Industri 4.0 behöver ha människan i centrum

Davids forskning fokuserar på människa-maskininteraktion i industrin. 2016 var han en av de ledande forskarna som introducerade det helt nya konceptet ”Operator 4.0” där författarna menar att för att förverkliga den fulla potentialen i Industri 4.0, och uppnå en socialt hållbar tillverkningsindustri, måste människor – assisterade eller förstärkta av teknik – stå i centrum.

Under den industriella utvecklingen har det pågått en kontinuerlig diskussion om hur långt automatiseringen bör gå. Den vanliga uppfattningen brukade vara att allt som kunde automatiseras också borde automatiseras, och att människor ersätts med maskiner. För några år sedan kunde vi se rubriker som ”Robotarna tar våra jobb” i nyheterna.

I stället för det binära tänkandet där det är antingen maskin eller människa måste vi tänka människa plus maskin. Då kan vi uppnå nya effektivitetsnivåer som varken maskiner eller människor kan åstadkomma på egen hand, säger David.

David menar att Industri 4.0 borde handla om teknik som hjälper människor att utveckla deras fysiska, sensoriska och kognitiva förmågor.

– Vi vill bygga smarta produktionssystem som är hållbara ur alla aspekter, där vi använder teknik för att föra mänskligheten framåt och uppåt. Från att fokusera på hur man automatiserar allt och ersätter människor med teknik, har vi nu hittat rätt riktning – att använda robotik, automation och digitaliseringsteknik för att assistera och förstärka människor och samarbeta med maskiner för att designa en bättre framtid inom industrin.

Så varför är David så intresserad av det mänskliga perspektivet inom produktion?

– För att människor är de som driver utvecklingen framåt, det är det som gör oss unika. AI kan absolut stötta innovation, inkrementell innovation kan till exempel ledas av AI och stöttas av människor, men när det gäller radikal innovation är den mänskliga hjärnan avgörande och människorna bör leda vägen med sin kreativitet och uppfinningsrikedom.

Människan i centrum – Sveriges unika strategi

David har varit gästande professor både vid Chalmers och Luleå tekniska universitet. Varför väljer han att återvända till Sverige och samarbeta med svenska forskare?

– Som världsmedborgare kallar jag Sverige för mitt andra hem, säger David. Varför är jag så bekväm att arbeta med svenska forskare? Tja, jag gillar filosofin ”lagom”, både vad gäller hållbarhet och innovation men också för att hitta rätt balans i vad som ska automatiseras och inte. Vad är rätt balans mellan mänskliga och automatiserade uppgifter i ett smart produktionssystem, vad är ”lagom” i Industri 4.0?

Förutom ”lagom”, nämner David också ”samarbete” som nödvändigt för att föra utvecklingen framåt på ett balanserat sätt. ”Rättvisa”, ”balans” och ”framåtanda” är andra attraktiva aspekter i den svenska kulturen enligt David.

– Jag tror att detta gör Sveriges ekosystem för innovation ganska unikt, säger David. Till exempel blev jag väldigt glad att se hur Sverige presenterade sig som officiell partner för Hannover-mässan 2019, presentationen handlade helt om samarbete och innovation.

Så hur ser David på svensk produktionsforskning och innovation?

– Det jag ser som unikt med Produktion2030, och som sticker ut i jämförelse med andra länders strategier för Industri 4.0, är att Sverige och Produktion2030 sätter människan i centrum, säger David. Alla länder med samma finansiella förmågor kan få tillgång till samma teknik. Konkurrensfördelen kommer från människorna; deras kreativitet, uppfinningsrikedom och innovationsförmåga, hur de väljer att utveckla och använda tekniken och så vidare.

Som exempel nämner David Produktion2030s nationella forskarskola där svenska universitet samarbetar för att utbilda landets framtida arbetskraft.

Att låta människan vara kärnan i den nationella strategin kommer att göra att Sverige fortsätter att ligga i topp när det gäller till exempel konkurrenskraft, innovation och balans i arbetslivet, säger David.

Mexiko och Sverige, både skillnader och likheter

– Mexiko är ett land med mycket kontraktstillverkning, berättar David. Idag fokuserar industrin främst på kostnadsmässigt konkurrenskraftig tillverkning.

Universitetet Tecnológico de Monterrey arbetar nära industrin med fokus på tillämpad forskning och liknar många universitet i Sverige enligt David.

– Jag tror Mexikos största utmaning är att vi måste bli mer innovativa när det gäller produktion. Vi måste bli mer konkurrenskraftiga när det gäller design och konstruktion av inhemska produkter. Sverige har redan bra design, bra konstruktion och bra tillverkning. Mexiko har hittills lagt alla ägg i samma korg, tillverkning. Vi måste bli mer konkurrenskraftiga längs hela värdekedjan, säger David, och fortsätter;

– Men vi har några stora fördelar. Vi har rika naturtillgångar, en ung arbetskraft och kreativiteten finns där. Vi behöver bara lära oss att industrialisera den – att systematisera våra innovationsförmågor och till exempel utveckla immaterialrätten.

Kognitiv interaktion, Davids nästa fokus

Framåt kommer David att fokusera sin forskning mer på hur teknik kan stötta kognitiva förmågor.

– I början gjorde vi en hel del arbete, från exoskelett och andra typer av wearables och supportsystem till samarbetande robotar för Operator 4.0. Nu vill vi fokusera mer på ”Cognitive Operator 4.0”. Vi ser att kollektiv intelligens kommer att skapas som en kombination av mänsklig intelligens och AI. Gemensamma kognitiva system som förenar smartheten hos människor och maskiner kommer att formas. Vi kommer att fokusera på hur man designar denna nya kognitiva interaktion mellan maskiner och människor. ”Cognitive Operator 4.0” typologin planeras att släppas nästa år.

I framtidens fabriker arbetar människor, robotar och AI tillsammans, säger David.

Återigen nämner han att Sverige är i frontlinjen:

– När alla pratade om ”Internet of Things”, pratade svenska ABB istället om ”Internet of Things, Services and People” – där ”Things” motsvarar smarta maskiner, ”Services” motsvarar AI och ”People” motsvarar ”Operator 4.0”, avslutar David.