{"id":19871,"date":"2017-12-15T14:41:00","date_gmt":"2017-12-15T13:41:00","guid":{"rendered":"http:\/\/produktion2030-prod.pixeltokig.se\/?p=19871"},"modified":"2022-09-02T16:51:56","modified_gmt":"2022-09-02T14:51:56","slug":"ny-kunskap-om-faktorerna-bakom-gnissel-gnek","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/produktion2030.se\/ny-kunskap-om-faktorerna-bakom-gnissel-gnek\/","title":{"rendered":"Ny kunskap om faktorerna bakom Gnissel & Gnek"},"content":{"rendered":"
[vc_row][vc_column][vc_column_text]Det \u00e4r ett viktigt omr\u00e5de, inte minst med tanke p\u00e5 hur det p\u00e5verkar v\u00e5r uppfattning om ett fordons kvalitet.<\/p>\n

Mitt m\u00e5l \u00e4r att ta fram en utv\u00e4rderingsmetod f\u00f6r att tidigt identifiera problem och undvika behovet av att testa hela fordon, s\u00e4ger Mohsen Bayani, industridoktorand.<\/p><\/blockquote>\n

Gnissel & Gnek \u2013 Squek & Rattle p\u00e5 engelska \u2013 handlar om ofta sv\u00e5rdefinierade (o)ljud, d\u00e4r Gnissel kommer av friktion mellan olika material och Gnek av att komponenter sl\u00e5r i varandra upprepade g\u00e5nger. Det \u00e4r ett komplext omr\u00e5de som adresseras i Produktion2030s projekt \u201dPrediktering av gnissel och gnek f\u00f6r robust produkt och produktion\u201d inom Styrkeomr\u00e5de\u00a06, Integrerad produkt- och produktionsutveckling. Projektledare \u00e4r Casper Wickman vid Chalmers och Volvo Cars, d\u00e4r han p\u00e5 Volvo Cars arbetar som teknisk ledare inom avdelningen Customer Experience Centre. Samverkande parter i projektet \u00e4r Volvo Cars Corporation, CEVT (China Electrical Vehicle Technology), RD&T Technology, Chalmers och Fraunhofer Chalmers.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r ett projekt som passar utm\u00e4rkt in under Styrkeomr\u00e5de\u00a06 eftersom det handlar om produktutveckling men \u00e4ven tar h\u00e4nsyn till den variation som finns i produktionssystemet, liksom hos produkten, s\u00e4ger Kristina W\u00e4rmefjord, expertgruppsledare f\u00f6r Integrerad produkt- och produktionsutveckling. P\u00e5 s\u00e5 vis uppn\u00e5s en b\u00e4ttre kvalitet, det vill s\u00e4ga inget Gnissel & Gnek, \u00e4n om de bara hade tittat p\u00e5 nominell produkt och\/eller produktionssystem.<\/p>\n

Mohsen Bayani kommer fr\u00e5n Iran d\u00e4r han arbetat inom fordonsindustrin, landets n\u00e4st st\u00f6rsta bransch efter olje- och gasindustrin, framf\u00f6rallt med dynamik, oljud och vibrationer. Som maskiningenj\u00f6r p\u00e5 Volvo Cars avdelning Craftsmanship and Durability Centre \u00e4r han med sin bakgrund som klippt och skuren f\u00f6r en roll som industridoktorand i projektet.<\/p>\n

\u2013 Uppdraget passar mig bra med tanke p\u00e5 min bakgrund \u00e4ven om jag inte direkt arbetat med Gnissel & Gnek, ber\u00e4ttar Mohsen. Det kategoriseras dock under oljud och vibrationer och det \u00e4r samma fysik som styr \u00f6ver problemen.<\/p>\n

Mohsen hade arbetat som maskiningenj\u00f6r med simuleringar av fordonsdynamik p\u00e5 Volvo i tv\u00e5 \u00e5r innan han engagerades som industridoktorand inom projektet p\u00e5 Chalmers. Det som intresserade honom var utmaningen inom omr\u00e5det; p\u00e5 universitetsniv\u00e5 har det inte forskats s\u00e4rskilt mycket inom Gnissel & Gnek, det mesta har gjorts inom industrin och han s\u00e5g att det fanns en potential att g\u00e5 djupare p\u00e5 forskningssidan.<\/p>\n

\u2013 En annan sak som v\u00e4ckte mitt intresse var Volvos str\u00e4van efter att inte anv\u00e4nda fysiska prototyper, varf\u00f6r det kr\u00e4vs nya verktyg f\u00f6r analyser, forts\u00e4tter Mohsen. Det fungerar men \u00e4r inte f\u00e4rdigutvecklat, s\u00e5 i stort sett allt vi hittar kan anv\u00e4ndas omg\u00e5ende, vilket \u00e4r mycket inspirerande!<\/p>\n

Ursprunget till Mohsens projekt \u00e4r en arena som Chalmers driver med ett tiotal f\u00f6retag och organisationer, Chalmers Squek & Rattle Competence Area. H\u00e4r adresseras egentligen ganska handfasta problem, men fysiken bakom dem \u00e4r desto mer komplex. I arbetet med produktutveckling handlar det om att undvika konceptrelaterade problem tidigt i processen, eftersom det kan bli v\u00e4ldigt kostsamt och tids\u00f6dande att justera i efterhand.<\/p>\n

\u2013 Vad jag har gjort \u00e4r att identifiera kunskapsluckor och vilka kriterier som kr\u00e4vs f\u00f6r att utv\u00e4rdera olika omr\u00e5den inom Gnissel & Gnek, f\u00f6rklarar Mohsen. Det \u00e4r som sagt inte f\u00e4rdigutvecklat, vi studerar fysiken bakom problemen f\u00f6r att i n\u00e4sta steg kunna optimera metodiken med en h\u00f6g noggrannhet \u00f6ver tid.<\/p>\n

\u00c4ven om de idag inte vet exakt vilka parametrar som \u00e4r viktigast s\u00e5 identifierar de vilka som ing\u00e5r och som p\u00e5verkar. De har p\u00e5b\u00f6rjat arbetet med Gnek f\u00f6r att sedan g\u00e5 vidare mot Gnissel, d\u00e4r de ocks\u00e5 ska identifiera vilka parametrar som fr\u00e4mst p\u00e5verkar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Datasimulerade resultat av Gnissel & Gnek under fordonsutvecklingsfasen vid Volvo Cars Corporation. (\u00a9 Mohsen Bayani)<\/em><\/p>\n

\u2013 Mitt m\u00e5l \u00e4r att ta fram en utv\u00e4rderingsmetod f\u00f6r att tidigt identifiera problem och undvika behovet av att testa hela fordon, ber\u00e4ttar Mohsen. M\u00e5let \u00e4r att ist\u00e4llet kunna ta olika delar var f\u00f6r sig och testa, \u00e4ven mindre komponenter d\u00e4r vi sedan korrelerar mellan de olika m\u00e4tdelarna f\u00f6r att utv\u00e4rdera det som kallas Continuous Integration, CI.<\/p>\n

Under resans g\u00e5ng r\u00e4knar de med att n\u00e5 fram till ett CI-verktyg och en komponenttestmetod som kan ers\u00e4tta delar av ett komplett fordonstest med en h\u00f6g uppl\u00f6sning, det vill s\u00e4ga h\u00f6g tillf\u00f6rlitlighet och exakthet. D\u00e4refter kan de s\u00e4tta kravv\u00e4rden baserade p\u00e5 resultatet, vilket \u00e4r den \u00f6vergripande m\u00e5ls\u00e4ttningen.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 Volvo Cars arbetar vi med Gnissel & Gnek ur en kvalitetsaspekt, det \u00e4r ett premiumattribut, betonar Mohsen. Det \u00e4r hur du uppfattar kvaliteten som skapar k\u00e4nslan f\u00f6r produkten och d\u00e4r utg\u00f6r vi en del av arbetet, vilket ocks\u00e5 \u00e4r kopplingen till Casper Wickman och hans avdelning.<\/p>\n

Det \u00e4r b\u00e5de k\u00e4nslan n\u00e4r du trycker p\u00e5 en knapp eller st\u00e4nger en d\u00f6rr och ljudet som p\u00e5verkar kvalitetsintrycket. Det finns fler avdelningar som arbetar med ljudbilden, men d\u00e5 \u00e4r det av mer \u201dstation\u00e4r\u201d karakt\u00e4r som vind-, d\u00e4cks- eller motorljud vilket inte ber\u00f6r Gnissel & Gnek.<\/p>\n

\u2013 Visst kan andra ljud ocks\u00e5 vara irriterande, som exempelvis vindbrus och motorljud, s\u00e4ger Mohsen. Vi arbetar dock bara med o\u00f6nskade eller ov\u00e4ntade ljud, inte ljud fr\u00e5n anv\u00e4ndningen av fordonet. Det \u00e4r det som \u00e4r gr\u00e4nsen mellan dessa omr\u00e5den.<\/p>\n

Mohsen konstaterar att de fortfarande har en bred utmaning och att de idag inte t\u00e4cker hela omr\u00e5det inom projektet, \u00e4ven om de i f\u00f6rl\u00e4ngningen hoppas kunna g\u00f6ra det och att de har kommit en bra bit p\u00e5 v\u00e4gen. De fokuserar p\u00e5 delar av det f\u00f6r att sedan kontinuerligt komplettera utvecklingsarbetet. Tack vare sin tidigare erfarenhet fr\u00e5n fordonsindustrin har han snabbt kunnat anpassa sig till projektgruppen, identifierat kunskapsluckor och p\u00e5 kort tid kommit ig\u00e5ng med forskningen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Forskning om gnisselljud vid testanl\u00e4ggningen f\u00f6r Gnissel i ett ljudisolerat rum hos Volvo Cars Corporation. (\u00a9 Mohsen Bayani)<\/em><\/p>\n

\u2013 Det har varit en stor f\u00f6rdel att arbeta p\u00e5 Volvo Cars med ett tydligt industriellt behov, menar Mohsen. Det huvudsakliga arbetet g\u00f6rs d\u00e4r, \u00e4ven om jag nu arbetar mer sj\u00e4lvst\u00e4ndigt p\u00e5 Chalmers med ett bra n\u00e4tverk d\u00e4r jag vet vilka jag kan v\u00e4nda mig till inom olika expertomr\u00e5den.<\/p>\n

Samtidigt som projektet \u00e4r v\u00e4ldigt industridrivet fr\u00e5n projektdeltagarnas sida s\u00e5 t\u00e4nker Mohsen och hans kollegor bredare \u00e4n s\u00e5. Gnissel & Gnek-problematiken \u00e4r utspridd och den metodik som utvecklas kan anv\u00e4ndas inom m\u00e5nga fler omr\u00e5den \u00e4n bara fordonsindustrin. Ist\u00e4llet f\u00f6r en bil kan det r\u00f6ra sig om exempelvis en tv\u00e4ttmaskin eller ett flygplan \u2013 matematiken \u00e4r densamma, det g\u00e4ller \u201dbara\u201d att s\u00e4tta ramarna. Det \u00e4r en kvalitetsaspekt som \u00e4r direkt kopplad till produkt- och produktionsutveckling. Efter en organisationsf\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r projektet idag kopplat till Chalmers institution f\u00f6r Industri- och materialvetenskap (IMS), vilket Mohsen ser som positivt med m\u00f6jligheter till ny forskning.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r tv\u00e5 ytor som kommer i kontakt och skapar oljud, s\u00e5 enkelt \u00e4r det, s\u00e4ger Mohsen. Samtidigt utg\u00f6r Gnissel & Gnek en relativt liten \u201dcommunity\u201d v\u00e4rlden \u00f6ver som kanske omfattar runt 150 personer. Vi \u00e4r n\u00e5got av pionj\u00e4rer inom omr\u00e5det och samarbetar med v\u00e4rldsledande industrif\u00f6retag och forskningsinstitut i Europa via Chalmers Squek & Rattle Competence Area och inom projektet ser vi en stor potential i att brett kunna anv\u00e4nda den kompetens vi bygger upp.[\/vc_column_text][\/vc_column][\/vc_row]\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[vc_row][vc_column][vc_column_text]Det \u00e4r ett viktigt omr\u00e5de, inte minst med tanke p\u00e5 hur det p\u00e5verkar v\u00e5r uppfattning om ett fordons kvalitet. Mitt m\u00e5l \u00e4r att ta fram en utv\u00e4rderingsmetod f\u00f6r att tidigt identifiera problem och undvika behovet av att testa hela fordon, s\u00e4ger Mohsen Bayani, industridoktorand. Gnissel & Gnek \u2013 Squek & Rattle p\u00e5 engelska \u2013 handlar…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":40940,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[82,355],"tags":[],"thb-sponsors":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19871"}],"collection":[{"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19871"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19871\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":40946,"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19871\/revisions\/40946"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/40940"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19871"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19871"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19871"},{"taxonomy":"thb-sponsors","embeddable":true,"href":"https:\/\/produktion2030.se\/wp-json\/wp\/v2\/thb-sponsors?post=19871"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}