Upskilling är avgörande för framtiden: Utan rätt skills faller tekniken platt

Sverige och övriga länder i västvärlden står inför stora demografiska utmaningar när befolkningen blir allt äldre. Framöver kommer det helt enkelt inte att finnas tillräckligt många unga, nyutbildade att anställa för att fylla företagens kompetensbehov. Tillsammans med den snabba teknologiutvecklingen, som förändrar både industrin och jobben, gör det upskilling av yrkesverksamma till ett måste.

Greta Braun har i sin forskning fokuserat på skill gaps, det glapp som kan uppstå mellan vilka skills ett företag behöver och vad medarbetare kan.

Jag har försökt förstå vad skill gaps betyder, om det finns olika storlekar och hur vi kan mäta både en persons och ett företags skill gaps, berättar Greta.

Hon använder medvetet det engelska ordet skills eftersom det innebär något mer praktiskt än ”kunskap” och är bredare än ”kompetens”.

– Skill är något vi kan lära oss och sen använda för att lösa uppgifter i olika sammanhang. Det är mer dynamiskt än kunskap, som är teoretisk, och mer flexibelt än kompetens, som ofta är kopplat till specifika arbetsuppgifter.

Data för att driva lärande

En central fråga är hur vi identifierar vilka skills som krävs – och hur de förändras. Här ser Greta stora möjligheter i att använda data som finns hos företagen men också från exempelvis LinkedIn.

Vi har testat att använda data från Linkedin för att se hur jobbroller förändras, berättar Greta.

– Genom att analysera hur yrkesroller utvecklas över tid kan vi förstå vilka nya skills som krävs. En roll som Maintenance Engineer kan ha helt andra krav idag än för bara ett år sedan. Genom att jämföra beskrivningarna kan vi förstå vilka skills som tillkommit.

Produktivitetsparadoxen: ny teknik kräver rätt skills

I samband med att ny teknologi som ger oss verktyg för att jobba snabbare och mer effektivt introduceras, finns ofta en förväntan om att produktiviteten ska öka. Men inte sällan uteblir den väntade produktivitetsökningen – något forskare kallar ”produktivitetsparadoxen”. Istället ser man ofta en nedgång i produktiviteten initialt. Det är helt enkelt en massa faktorer runt omkring som behöver vara på plats för att teknologin ska få förväntad effekt. Rätt skills är en sådan faktor.

Om vi tar exemplet AI, har vi inte rätt skills för att använda AI, på ett företag eller i ett land, så kommer vi inte att kunna dra nytta av fördelarna, säger Greta.

Hon illustrerar också med ett personligt exempel: när hon lät sin morfar, tidigare arkitekt, följa med till jobbet en dag och testa VR.

– Han sa ”Tänk om vi hade haft detta när jag jobbade, och kunnat gå in i huset innan det byggdes – det hade varit väldigt hjälpsamt”. Men då krävs förstås att man vet hur man använder tekniken.

Upskilling som en naturlig del i arbetet

Senaste tiden har Gretas forskning fokuserat på hur vi kan överbrygga skill gaps. I höstas genomförde hon och några andra forskare en stor intervjustudie med ledare i svenska storbolag. Även EU har studerat hur bra länderna är på upskilling. Enligt siffror från 2021 var Finland det land där störst andel (20%) av arbetsstyrkan fått upskilling eller reskilling. Sverige ligger inte långt efter, här har 18% av arbetsstyrkan fått upskilling eller reskilling. EU-snittet är 7,1 %.

– Sett på en EU-nivå ligger Sverige bra till, säger Greta och fortsätter:

Men det finns mer att göra. Vår intervjustudie visade att vissa företag har tydliga processer och strukturer för upskilling, andra inte. Företag måste bygga in livslångt lärande som en naturlig del i arbetet.

I sin forskning har Greta också tittat på AI-lösningar för att göra individuella rekommendationer på hur man kan brygga sitt identifierade skill gap.

– Det kommer att bli allt viktigare att ta hänsyn till individuella intressen och preferenser. Den yngre generationen drivs i stor utsträckning av värderingar. Hur kan man anpassa företagets skill strategi till medarbetarnas vilja och ta hänsyn till olika intressen och förmågor?

Stor vilja att lära men saknas motiverande system

Enligt en studie från PwC är 72% av de anställda i Sverige taggade på att lära sig nytt. Samtidigt känner sig många stressade och överväldigade av den snabba utvecklingen.

– Arbetsgivare har ett stort ansvar att ge rätt stöd till sina anställda. Både genom att hjälpa dem att förstå hur arbetet förändras, vad de behöver lära sig och genom att göra upskilling tillgänglig och motiverande, menar Greta.

Många företag har idag digitala plattformar och system för att erbjuda upskilling, men saknar processer för att stötta lärandet.

– Vi tror ofta att det är smart att göra lärandet supereffektivt genom att digitalisera det helt. Men det kan bli tvärtom eftersom många hoppar av, säger Greta och fortsätter

En av de viktigaste faktorerna för att hålla motivationen uppe i lärandet är feedback. Genom att se till att det finns möjligheter att få feedback från läraren och andra som studerar ökar motivationen.

En annan motiverande faktor är om chefen visar på vikten av lärande genom att själv gå före och utbilda sig.

– Människor blir motiverade om chefen berättar vad hen gör för att lära sig och visar på vikten av att vi bygger de här kompetenserna. När de anställda förstår förändringen och chefen visar att hen inte heller kan allt känner de sig delaktiga och motiverade.

Ingenjör4.0, exempel på framtidens lärande

Greta lyfter Ingenjör4.0 som ett bra exempel på hur framtidens lärande kan utformas. Lärandet är uppbyggt i moduler vilket gör att ny kunskap snabbt kan nå ut i industrin.

Det modulära upplägget gör lärandet lättillgängligt och gör att innehållet snabbt kan uppdateras när det kommer ny kunskap inom ett område. Upplägget är också designat för att man ska kunna arbeta parallellt, säger Greta.

Hon återkommer till hur vi håller engagemanget och motivationen uppe under lärandet och vikten av feedback.

– I Ingenjör4.0 har man byggt in detta i lärandet genom mötet med lärarna och de andra som läser samma modul. Möjligheten att bli sedd, ställa frågor och få feedback på sina idéer är viktig för att behålla engagemanget i lärandet.

Hon lyfter också fram samverkan som en nyckel, i synnerhet ett litet land som Sverige måste samla sina krafter för att vara konkurrenskraftiga.

Det är unikt att 13 universitet samverkar i Ingenjör4.0 för att snabbt kunna få ut ny kunskap till industrin. Något vi behöver mer av för att säkra framtidens skills, avslutar Greta.