Snabbhet, skalbarhet och samarbete

Jag är överraskad över att vi nått ut till så många! Nästan alla jag träffar i branschen känner till det vi gör, det är väldigt roligt, säger Cecilia Warrol.

I mitten av 1990-talet var forskningsfinansieringen till produktionsområdet som lägst i Sverige. Men både industrin och staten insåg då att det behövdes satsningar på forskning och innovation för att Sveriges tillverkningsindustri skulle kunna behålla sin konkurrenskraft. Samtidigt behövde resultaten från produktionsforskningen snabbt nå ut i industrin och komma till nytta. Sedan dess har flera satsningar gjorts och Produktion2030 hade en bra bas för att starta ett långsiktigt innovationsprogram.

Tack vare tidigare satsningar var industrin, akademin och instituten redan sampratade när det blev dags att forma de strategiska innovationsprogrammen. Det fanns ett gott förarbete, tydliga agendor och stor drivkraft. Därför gick det snabbt att få igång programmet, berättar Cecilia.

Både Cecilia och Johan lyfter fram fördelen med att Teknikföretagen är huvudman för Produktion2030. Det är en neutral branschorganisation som skapat bra balans mellan näringsliv, akademi och institut. Teknikföretagens drygt 4000 medlemsföretag ger också stark och nära koppling till industrins behov.

Vi fick en uppgift, en mission om man så vill, att skapa ett strategiskt innovationsprogram med ett helt nytt upplägg. Vi skulle inte bara hålla på med forskning, det var viktigt att skapa ett stabilt ekosystem, med både forskning, utbildning och innovation, säger Johan.

Skalbara satsningar

Lösningen blev fyra ”instrument” som har varit programmets motor ända sedan starten; forsknings- och innovationsprojekt, utbildning på olika nivåer, insatser för små och medelstora företag, samt analys och internationalisering.

– Många strategiska innovationsprogram liknar traditionella forskningsprogram. Men tack vare stöd från Produktionsakademien, Teknikföretagen och instituten var vi väl riggade och bestämde oss för att skapa nya former och ta på oss rejält stora skor redan från start. Det visade sig vara ett klokt beslut, säger Cecilia. Johan fortsätter:

– Vi ville skapa ett helt nytt sorts program, med smarta och effektiva arbetssätt – eller instrument – och sen skala upp dem så mycket som möjligt för att nå hela Sverige med innovation och utbildning. Produktion2030 kunde snabbt identifiera starka samarbetspartners och på så sätt har vi med gemensamma resurser kunnat skala upp statens investering och öka programmets genomslag.

Community i produktionsvärlden

Ett bra exempel är den nationella forskarskolan för produktionsforskare som varit igång i många år. Produktion2030 bestämde sig redan från start för att vidareutveckla den, stärka samarbetet och öka kvaliteten på doktorandutbildningen i Sverige.

– Genom vår forskarskola träffas doktorander och skapar både sociala och professionella nätverk. Ungefär hälften kanske senare blir forskningschefer i industrin och den andra hälften kan bli professorer. När alla känner varandra blir det väldigt enkelt att samarbeta. Vi har på det sättet bidragit till en nationell community för avancerad produktionsforskning. Genom programmet har en generation produktionsforskare lärt känna varandra och samarbetar på nya sätt, säger Cecilia och fortsätter:

– Nu skapar vi en liknande community för ingenjörer i svensk industri, genom det nationella fortbildningsprogrammet Ingenjör4.0. Programmet skapar nya forsknings- och innovationsprojekt genom utlysningar som har utformats för att uppmuntra samarbete mellan nya aktörer. Johan berättar:

– Vi har gjort det enkelt att samarbeta genom att i alla utlysningar kräva både industrin, akademin och instituten ingår i varje projekt. Det här kravet på mångfald har kanske inte alltid varit jättepopulärt men över tid har samarbetena faktiskt blivit bredare och innovationsnivån troligen ökat. När många fler lärt känna varandra har det skapats nya nätverk och även en community av forskare och industripersoner som kanske inte hade träffats annars.

Det fanns ett gott förarbete, tydliga agendor och stor drivkraft säger Cecilia Warrol, programchef.

Utmaningsdriven innovation

Produktion2030 har varit utmaningsdrivet från start och det är en viktig framgångsfaktor, enligt Johan och Cecilia. Utlysningarna kräver inte att man skall använda en speciell teknik eller metod, det skulle kunna leda att man begränsar antalet tänkbara samarbetspartners och lösningar. I stället vill programledningen se effekter i verkligheten och man har utgått från sex långsiktiga och tydliga utmaningar i tillverkningsindustrin. Dessa utmaningar formulerades när programmet startades och man har hållit fast vid dem som grund för programmets satsningar och för att skapa stabilitet och kritisk massa bland forskarna.

Genom att hela tiden utgå från våra utmaningar har vi kunnat driva innovation och utmana forskarna att hitta lösningar för hela system. Vi har till exempel kunnat säga ”Vi måste minska resursanvändningen i produktionen, försök lösa det!, säger Cecilia.

Det internationella perspektivet har varit viktigt från dag ett. Programmet har ambitionen att hålla hög internationell nivå och då måste man vara en del av den europeiska dialogen. Produktion2030 ses på europeisk nivå som ”industri 4.0-programmet” i Sverige. Det har gjort att man har kunnat vara med och påverka EU-program, till exempel EIT Manufacturing och Made in Europe. Man har också krokat arm med World Economic Forum och startade på så vis en diskussionsarena med beslutsfattare internationellt.

Om man snabbt kan få ut forskningsresultat till industrin ökar värdet och vi får en extremt hög innovationstakt, säger Johan Stahre, vice programchef.

Har ökat hastigheten i innovationssystemet

Vi ber Johan och Cecilia lyfta fram något de är extra stolta över med programmet. Båda pekar på de fyra instrumenten, som skalats upp kraftigt och blivit alltmer självständiga. Vad de inte kunde förutse var ökningen i innovationshastighet, från idé till användning i industrin.

– Om man snabbt kan få ut forskningsresultat till industrin ökar värdet och vi får en extremt hög inno- vationstakt. I Produktion2030:s upplägg, skapas först resultat i våra forskningsprojekt. Resultaten paketeras sen för spridning, genom exempelvis utbildningsinsatser och Teknikworkshoppar med småföretag. På så sätt har vi lyckats öka hastigheten rejält i innovationsekosystemet inom ett område som länge betraktats som traditionellt., säger Johan och fortsätter:

– Men oj så fel de har, de som tycker att produktionsområdet är tekniskt gammaldags. I produk- tionen hittar du hela tiden de senaste deeptech-teknikerna – AI, Machine learning, laser och nya material.

Vi har nått ut till extremt många slutanvändare och kraftigt ökat hastigheten i innovationssystemet. Vi har också utmanat forskarna och nått långt utanför vår egen domän. Vi ligger bra till, både internationellt och i Sverige, lägger Cecilia till.

En institution

Lagom till sin tioårsdag har Produktion2030 blivit något av en institution i Sverige. Både Cecilia och Johan pekar på vikten av att bland annat instrumenten med de aktiviteter som satts igång, tas över av någon annan när programmet tar slut om några år.

Det är viktigt att det finns många aktörer som kan ta över de bra sakerna i Produktion2030, som kan förvalta och vidareutveckla de initiativ som skapas inom programmet. Annars kommer de att försvinna, avslutar de.