Satsningen: Korta utbildningar för ett långt arbetsliv

Dagens arbetsmarknad kräver innovativa metoder för ett långt och lyckat arbetsliv. Lärosätena bakom Ingenjör4.0 har förstått vikten av kompetensutveckling – och tagit fram korta och digitala utbildningar för ingenjörer.

Att hålla sig uppdaterad om ny kunskap och utveckla ens färdigheter blir allt viktigare i dagens arbetsmarknad. Allt fler talar om det ”livslånga lärandet” och att många kan och bör stärka sin kompetens även efter att de redan har varit yrkesverksamma i flera år.

Utbildningsväsendet hänger dock inte alltid med i den moderna arbetsmarknadens alla svängningar. Detta är något som högskolorna och universiteten bakom initiativet Ingenjör4.0 vill lösa. Tillsammans har de skapat korta digitala kurser – så kallade moduler – i produktionsteknik för personer med ingenjörsbakgrund, som motsvarar en högskolepoäng.

I dag har vi moduler inom 15 områden. Det handlar om 20 timmars studentinsats sammanlagt, berättar Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik på i Högskolan i Halmstad samt samordnare för Svenska Produktionsakademien.

Svenska Produktionsakademien är en sammanslutning av 13 lärosäten som forskar och undervisar om produktionsteknik. Dessa är Chalmers, Högskolan i Halmstad, Jönköping University, Karlstads universitet, KTH, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Luleå Tekniska universitet, Lunds universitet, Mälardalens universitet, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Örebro universitet. Av dessa är det Högskolan i Halmstad som ansvarar för projektet.

Tillsammans med det strategiska innovationsprogrammet Produktion2030, som är projektets initiativtagare, identifierade Svenska Produktionsakademien vilka behov som industrin har och skapade Ingenjör4.0.

Det här handlar inte bara om företagens kompetensbehov utan också om att förnya utbudet i högskolorna. Vi är ofta ganska långsamma i våra förändringar, förklarar Bengt-Göran Rosén.

Blev digitala under pandemin

Det var det som Bengt-Göran Rosén numera beskriver som ”den perfekta stormen” som ledde till de 15 digitala modulerna som Ingenjör4.0 erbjuder i dag.

Bengt-Göran Rosén tillsammans med en robot utrustad med Industri4.0 ytmätare.

När Svenska Produktionsakademien började med projektet 2020 rörde det sig om åtta utbildningar, men redan 2017 hade de kartlagt elva ämnesområden som spåddes bli viktiga för framtidens produktionsteknik. Tanken var att utöka antalet utbildningar när coronapandemin plötsligt slog till.

— På kort tid gjorde vi om dem till digitala utbildningar, med hjälp av den senaste tekniken. Bara ett år tidigare hade vi inte kunnat göra detta. Men teknikläget var bra och vi var förberedda i och med arbetet med Produktion2030. Det blev den perfekta stormen.

— Vi fick via Teknikföretagen också kontakt med ett antal företag som Sandvik, SKF, Volvo Cars och AB Volvo som vi erbjöd modulerna för.

Bland de 15 moduler som erbjuds i dag finns alltifrån ”big data”, additiv tillverkning och cybersäkerhet till hållbara produktionssystem och så kallad ”Internet of things” för industrin. Alla moduler är på engelska och det går att anmäla sig till dessa närsomhelst under året.

Bland de 15 moduler som erbjuds i dag finns alltifrån ”big data”, additiv tillverkning och cybersäkerhet till hållbara produktionssystem och så kallad ”Internet of things” för industrin. Alla moduler är på engelska och det går att anmäla sig till dessa närsomhelst under året.

Jag tror att vi är uppe i dag i nästan ett tusental anmälningar från ingenjörer sedan 2020. Bara under det senaste året har vi haft 600.

Bengt-Göran Rosén säger att det är individen som själv ansöker om att läsa modulerna. Däremot förekommer det att företagen som de jobbar på marknadsför utbildningarna internt. På Ingenjör4.0 hjälper de även företagen med att matcha den anställde med rätt utbildning. Det är inte ovanligt att studenterna sitter i andra länder, tillägger han.

— Våra bolag i Sverige är internationella och vi har anställda på svenska företag över hela världen.

Vill utöka antalet moduler

Ingenjör4.0 kommer att pågå i två år till, fram till 2024, med finansiering från myndigheten Vinnova. Framöver är planen att utöka till 16 modulområden, med 48 moduler, och att utbilda tusen yrkesverksamma ingenjörer per år.

Vi har sett i dialogen med företagen att det inte har funnits något behov av att förändra modulområdena utan snarare att utöka dem. Det är därför vi är inne på att ta fram ytterligare två moduler inom varje område, för att göra det mer applicerbart och praktiskt, säger BengtGöran Rosén.

En idé är att kombinera vissa moduler till en helhet så att det inte bara handlar om enskilda 20-timmars utbildningar.

— Vi tittar på hur man kan göra en ”kollektion” av detta, där man kanske gör ett paket av exempelvis modulerna om cybersäkerhet och big data.

Enligt Bengt-Göran Rosén har upplägget med modulerna fått positiv respons från både studerande och från företagen. I nästa steg vill han även nå ut till fler små och medelstora företag.

— Vi gjorde detta som ett test en period, från 2020 till 2021. Det blev ganska uppmärksammat och vi fick bra feedback från vår användargrupp. Alla intervjuer och utvärderingar pekar på att man tycker att modulerna fyller ett behov som är stort inom industrin. Vi har även fått förfrågningar om samarbeten med andra länder.

Och på högskolorna tycker man att modulerna för kompetensutveckling är ett nytt och spännande sätt att bidra på, avslutar han.