Samverkan med fördelar för både forskare och företag
Delar av partners från SCARCE I Fr vänster Jannicke Baalsrud Hauge KTH, Sandra Mattsson RISE IVF – projektledare, Lena André Parker Hannifin, Pernilla Höög Parker Hannifin, Clas Tengström Bror Tonsjö, mellan rad Mikael Hyensjö Qbim, Viktoria Fagerfjäll Stena Metall, Martin Kurdve Chalmers/RISE IVF, Mikael Kraft Siemens, bakre rad Gustav Larsson Parker Hannifin, Robin Hansson Chalmers, Lennart Lundgren Scania CV, Magnus Åkerman Chalmers, Dan Carlsson RISE IVF. Foto Anita Eknestedt RISE IVF.
I Produktion2030-projektet SCARCE II samverkar sju företag, två lärosäten och ett institut för att undersöka hur digitala verktyg och delning av data kan öka värdet för företag i en värdekedja. Samverkan som ger fördelar för både företag och forskare.
Kärnan i projektet är två mindre företag i en värdekedja, Bror Tonsjö och Parker Hannifin, som levererar till Scania. Övriga projektpartners är Siemens, AFRY, Qbim, Virtual Manufacturing, EQpack, Chalmers, KTH och RISE. Målet är att demonstrera hur digitala verktyg och delning av data kan öka värdet för företagen i värdekedjan.
Clas Tengström är VD på Bror Tonsjö:
För oss ger ett sådant här projekt en ofiltrerad kanal in i forskarvärlden. Vi får möjlighet att möta forskare och studenter som hjälper oss att ifrågasätta det vi gör. Det ger möjlighet att tänka på andra sätt och fundera på om det vi gör idag nödvändigtvis är rätt imorgon. Genom den här typen av projekt bygger vi relationer som vi inte hade gjort annars, både med kunder och leverantörer men också mot forskarvärlden.
Också Elin Nordmark, produktchef för Digital Enterprise på Siemens, ser fördelar med nära samverkan med akademi och institut.
För oss som företag finns ett stort värde i att få en inblick i hur man arbetar på forskningssidan. Vi har fått en bra förståelse för hur vi kan tänka strukturerat kring de frågor vi vill påvisa, säger Elin.
Projektet har även lett till ökad samverkan mellan lärosätena som deltar.
KTH och Chalmers har flera kontaktytor i projektet och vi har regelbunden kommunikation. Bland annat undersöker vi om en del av arbetet i arbetspaketet jag leder kan genomföras som ett examensarbete. Jag jobbar på Chalmers men exjobbet kan lika gärna utföras på KTH, säger Robin Hanson, forskare på Chalmers.
Forskarna i projektet ser också samverkan med industrin som mycket värdefull.
— Produktion2030 knyter samman företagens problem med forskningsproblem och ger oss en klar agenda för vad vi ska fokusera på. Lösningen kan sen överföras till andra företag vilket inte sker om företagen själva utvecklar en lösning, säger Jannicke Baalsrud Hauge, forskare på KTH i Södertälje, och fortsätter:
Det som slagit mig är hur villig svensk industri är att stötta forskningen genom uppgifter till studenter, tillgång till data och hjälp med medfinansiering. Det visar hur öppen svensk industri är och att de ser värdet i ett så här tätt samarbete. Där tror jag att Produktion2030 och liknande initiativ bidrar.
Sandra Mattsson, RISE, är projektledare för SCARCE II. Hon lyfter fram Produktion2030 som en kanal för att sprida kunskap från projektet bredare till industrin.
Vi ser en stor möjlighet med de Teknikworkshoppar som anordnas av Produktion2030 där vi sprider kunskap från projektet till små och medelstora företag. Till exempel om modellen Circular Strategies Scanner som hjälper tillverkningsföretag att gå över till en cirkulär ekonomi, säger Sandra.
Hela värdekedjan i fokus
Elin Nordmark berättar att det är ovanligt att titta på data från en hel värdekedja på det sätt som görs här:
Företag delar ofta vissa data som till exempel planering och ordrar. Men den här graden av transparens mellan bolagen är ovanlig och jättespännande och hade varit svår att få till utan Produktion2030, säger Elin.
Det som behövs idag är samverkan mellan olika aktörer i en värdekedja. Ofta fokuserar man på sin egen produktion när det gäller förbättringar, men allt ingår i en kedja. När något förbättras i en del finns risk att problemet flyttas framåt eller bakåt i kedjan och då sker ingen förändring. Därför är det viktigt med helhetsperspektivet så att vi inte bara flyttar runt problemen utan skapar metoder för att faktiskt förbättra, fortsätter hon.
Full transparens i en värdekedja innebär att inte bara titta på produkten, utan även det som bidrar till produkten. I projektet undersöker man även förpackningar och hur digital teknik kan förbättra och effektivisera användningen och underlätta cirkulära flöden.
Förpackningar är en av de viktigaste frågorna inom hållbarhet. Överdriven användning av förpackningar i kombination med dålig tillgång till information om förpackningar har länge varit ett hett ämne för miljöstudier inom tillverkning. Vi hoppas kunna samla in tydligare information med hjälp av spårningsteknologier så att förpackningar kan hanteras bättre, berättar Sasha Shahbazi, forskare på RISE.
Projektet ska skapa en demonstrator vilket görs genom att koppla ihop tre befintliga testbäddar; en på KTH i Södertälje, en på Stena Industry Innovation Lab i Göteborg och en hos RISE IVF.
Denna sammankoppling hade inte hänt utan Produktion2030 och det sätt utlysningen var formulerad. Arbetssättet inom Produktion2030 leder till nya frågeställningar, säger Sandra som tror på fortsatt samverkan efter projektets slut.
Totalt samverkar tio parter som har arbetsmöten var tredje vecka. Det ger många kontaktytor och möjligheter till samverkan som med all sannolikhet kommer att leva vidare utanför projektet eftersom vi lär känna varandra, avslutar Sandra.
