Logg internationellt – Nytt från Bryssel | Risk för mindre ramprogram

I den här fasen har kommissionen kommit igång med arbetet att ta fram det ”orienteringspapper” som visar hur de tycker att inriktningen för den strategiska planen för de kommande första fyra åren ska se ut. Det har även öppnats en Open Consultation – se länk här – då kommissionen har varit tydlig med att den strategiska planen ska tas fram i samverkan med alla intressenter.

Mitt budskap är att vi ska engagera oss. I denna ”Co Creation”-process är första steget att den allmänna konsultationen öppnar och den kommer att vara öppen fram till den 8 september. Nu är det viktigt att alla som vill vara med att påverka är med och svarar på frågeställningarna eftersom underlagen de får in kommer att ligga till grund för nästa steg, det vill säga de första fyra årens prioriteringar av Horizon Europe.. Kommissionen säger sig lägga stor vikt vid de svar de får in. Dessa kommer sedan att sammanställas till den 24-26 september i samband med forsknings- och innovationsdagarna i Bryssel (European Research and Innovation Days), då tanken är att inspelen från alla intressenter ska presenteras.

Det stora orosmolnet är budgeten och vi får alltfler indikationer från kommissionen att de är oroliga över att de inte kommer att få ut de 100 miljarder euro som är kommissionens eget förslag. Kommissionen understryker ofta vikten av att tala med medlemsstaterna för att behålla pengarna till forsknings- och innovations­programmet. Det här är ett andra viktigt budskap där Sverige anses som ett av de mer ”problematiska” länderna; inte för att vi inte vill prioritera forskning, men för att vi inte vill höja hela EUs nästa budget (MFF) som föreslagits för att kompensera för Storbritanniens utträde. Om vi inte kommer överens medlemsstaterna sinsemellan innan oktober så kommer beslutet troligtvis att skjutas på till hösten 2020, vilket kan leda till stora konsekvenser för Horizon som ska starta 2021 – det lär bli svårt utan budget. Det är viktigt för oss att i alla forum och på alla sätt betona vikten för våra politiker att de behöver stötta förslaget som kommissionen har lagt fram. De 100 miljarderna som kommissionen föreslagit är i realiteten inte en direkt ökning; med färre än 100 miljarder euro innebär det att vi får ett ramprogram som är mindre än dagens. Från parlamentets sida vill de egentligen gå upp till 120 miljarder euro, då de ser Horizon Europe ett prioriterat program för unionen.

Mitt tredje budskap berör partnerskapsprogrammen, något vi tagit upp tidigare. Här har kommissionen lagt fram 44 förslag men medlemsstaterna har sagt att budgeten för dessa inte får överstiga 49 procent av pelare två (läs mer om EUs pelare här). Det krävs inget mattegeni för att räkna ut att det blir svårt att nå upp till de volymer i partnerskapen som vi ser idag. Konsekvensen blir en diskussion om andra finansieringsmodeller med mer privata investeringar (?), stiftelser eller medlemsstatspengar. Kommissionen vill så gärna se att de privata sektorn ska lägga in mer av egna resurser; förutom in-kind också kontanta medel.

Det är väldigt svårt för företag att binda upp sig i fyra år, speciellt om de ska betala dubbelt med både in-kind och kontant. En annan del som omfattar partnerskapsförslagen är att dessa endast gäller för de första fyra åren, det finns ingenting i förslaget om att det ska täcka alla sju år. Det innebär en utmaning för långsiktigheten och möjligheten att göra ett ordentligt avtryck. Tanken är att hitta en självförsörjningsmodell i partnerskapen, vilket vi alla vet är en omöjlighet. I så fall kan industrin lika gärna göra allt själv, men kommissionen vill så gärna se att de privata sektorn ska lägga in mer av egna resurser; förutom in-kind också kontanta medel. Det är väldigt svårt för företag att binda upp sig i fyra år, speciellt om de ska betala dubbelt med både in-kind och kontant.

Det kommer att bli svårt att realisera. Dessutom vill kommissionen ha in fler olika intressenter i partnerskapen vilket i sig riskerar att urvattna fokus – särskilt det industriella fokus som är den stora nyttat med PPP, Public Private Partnership. Tappar vi industrifokus lär intresset från industrin knappast öka. Vi som tror på PPP måste bli bättre på att formulera vad vi önskar för att kunna åstadkomma det avtryck vi vill se!

Charlotte Andersdotter
Ansvarig Teknikföretagens och RISEs Brysselkontor