Fortsätter vi investera i ny teknik kan vi komma ordentliga steg framåt

Det har varit en utmaning att börja ett nytt jobb bakom en skärm, skrattar Charlotte. Jag har tur som känner många av mina kollegor sedan tidigare.

Charlotte har arbetat med frågor kopplade till forskning, innovation och industriell utveckling i snart 20 år. Senast var hon chef för Teknikföretagens och RISE:s Brysselkontor. I sin nya roll har hon alltjämt företagens konkurrenskraft i fokus men portföljen är bredare än tidigare.

Jag är fortfarande passionerat intresserad av forskning och innovation. Ska vi fortsätta vara hållbart konkurrenskraftiga i Europa kommer investeringarna i forskning och innovation att vara avgörande, säger Charlotte.

På EU-kontoret finns förutom Charlotte tre policy officers samt tre praktikanter som förnyas halvårsvis. Några av Svenskt Näringslivs med lemsorganisationer sitter också på kontoret och det finns även möjlighet för enskilda personer att sitta där en begränsad tid.

– Vi hanterar en bred palett av stora frågor som alla sträcker sig över flera år – och ofta över flera mandatperioder. Vi jobbar nära de olika medlemsorganisationerna, men de frågor vi jobbar mest med är generella frågor som rör alla, säger Charlotte och fortsätter:

– Vi är som ambassadörer på Svenskt Näringslivs ’ambassad’ i Bryssel. Vi har experter hemma i Sverige som tar fram våra positioner och säkrar kopplingen till det som sker nationellt. Det gör att vi blir en del av verksamheten och inte bara en utsänd satellit.

EU:s forsknings- och innovationssatsningar

En viktig del av arbetet för Charlotte och hennes kollegor är att hålla koll på och påverka både kommissionens beslut kopplat till näringslivets utveckling och EU:s satsningar på innovation och forskning. Den nuvarande EU-kommissionen, som sitter fram till 2024, har antagit sex policyprioriteringar. Charlotte lyfter fram tre som extra viktiga för forsknings och innovations satsningar kopplade till tillverkningsindustrin;

A European Green Deal som handlar om att EU ska ställa om och inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, A Europe fit for the digital age som handlar om digitalisering och An economy that works for people som handlar om att EU ska bli mer attraktivt för investeringar som skapar jobb.

Green Deal är extremt amibitiöst och vi behöverenas inom EU om vilken väg vi ska gå. I Sverige tror vi att teknologi och innovation kommer att lösa mycket av klimatkrisen. Andra tycker att det ska ske genom mer lagar och regler. Det kan ställa till problem för företagen. De stora företagen kommer säkert att klara lagkraven men många små företag kommer att få problem. Vi behöver hitta balansen som gör det så lätt som möjligt för företagen så att målen blir möjliga att nå.

Många företag har redan inkorporerat både hållbarhet och målsättningarna i Green Deal i affärsstrategin och ser det som en konkurrensfördel. Men det gäller inte alla. Det är också stora skillnader mellan medlemsländerna. Norden är positiva till satsningarna och ligger långt fram, andra länder med större fossilberoende är mer negativa.

Något annat som står högt på agendan är EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon Europe. Programmet sträcker sig fram till 2027 och har en budget på 95,5 miljarder euro. Ramprogrammet kommer att gå i cykler med årliga arbetsprogram berättar Charlotte.

Något som blir viktigt för de svenska strategiska innovationsprogrammen att förhålla sig till. Inom Horizon Europe är de så kallade Europeiska partnerskapen viktiga, där samarbetar EU med privata och offentliga partners i medlemsländerna för att utveckla och stödja forsknings- och innovationssatsningar.

– Partnerskapen är speglingen mot våra strategiska innovationsprogram, säger Charlotte. Jag anser att vi bör lägga både kraft och resurser på att påverka framtidens partnerskap. Idag finns partnerskapsprogrammen kvar inom Horizon Europe, men jag är inte säker på att det blir så i nästa ramprogram om vi inte driver frågan.

Horizon Europe innehåller också fem ”missions”; djärva, inspirerande mål som ska uppmuntra radikala innovationer.

– Missions kan bidra till att få till multidisciplinär samverkan och lösningar. Men de är inget finansieringsinstrument utan snarare att likna vid policymål, säger Charlotte.

Privat och offentlig samverkan är vägen framåt

Charlotte är mycket positiv till Public Private Partnership-modellen (PPP-modellen) som ligger till grund för Sveriges strategiska innovationsprogram.

– Jag tror att det är enda sättet vi kan komma till rätta med de stora utmaningar vi har inte minst på klimatsidan, säger Charlotte och fortsätter:

– Lösningarna kan inte komma från politiker som bestämt vilka områden vi ska jobba inom – det måste ske i samråd. Det är min stora kritik på europeisk nivå. Ta vätgas-allliansen som exempel – vem har bestämt att det är just vätgas som ska lösa utmaningarna? Vi borde ta ett omtag och istället fråga oss hur vi ska lösa energiförsörjningen framöver

Charlotte återkommer flera gånger till det vägval EU måste göra. Skapar vi långsiktig konkurrenskraft genom att låta marknaden med viss offentlig inblandning driva utvecklingen eller tror vi på mer lagar och regler? Sverige har en tradition av att låta marknadsmekanismerna leda men de som förespråkar det andra alternativet vinner allt mer mark.

– Vi som har varit med ett tag har sett hur företagens påverkan minskat betydligt. När jag började var industriell forskning kronjuvelen, idag har samhällsutmaningarna tagit över. Men hur ska vi kunna lösa samhällsutmaningarna om inte företagen får en ledande roll? Företagen måste vara en del av lösningen, menar Charlotte

Hon pekar på att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt linjetal nyligen nämnde företag endast en gång och då kopplat till skatter.

Samtidigt var det tydligt att Europa ska ta ledningen i den omställning vi måste göra – men vem ska göra det? Är det politikerna? Offentligheten? Jag tror det är omöjligt att ta ledningen utan företagen, säger Charlotte.

– Jag blir också lite rädd när jag hör det pratas om European Champions, teknologisk suveränitet och strategisk autonomi. Hela grejen med EU är ju att vi inte ska vara sådana. EU måste hålla fast vid ett gott ledarskap, globala lösningar och en stark inre marknad.

Som exempel lyfter Charlotte det aktuella COVID vaccinet som aldrig hade kunnat tas fram så snabbt om det inte funnits global samverkan.

Och just pandemin har skapat fler diskussioner inom EU. Sårbarheten i nuvarande värdekedjor har blivit tydlig och det pratas om att skapa mer lokala värdekedjor. Men det tycker inte Charlotte.

– Det vi har lärt oss av pandemin är att ”just in time” inte var det smartaste. Men det betyder inte att vi ska producera allt i Europa. Vi behöver fortfarande jobba med globala värdekedjor.

Tror på Europa

Charlotte är optimistisk inför framtiden och tror på ett starkt Europa och EU. Den inre marknaden är motorn i både svensk och europeisk ekonomi och de komplexa utmaningar vi står inför kan bara lösas om vi samverkar.

– Tar vi till exempel klimatfrågan så kan inget enskilt land lösa den. Det kan bara EU med strategiska partners. Fortsätter vi investera i ny teknik kan vi komma ordentliga steg framåt, men vi måste våga satsa. Det kräver ’våglighet’ som vi hade sagt i Norrland.

Sverige är bra på samverkan men Charlotte tycker att kunskapsnivån hos svenska myndigheterna generellt är ganska låg om hur det fungerar på EU-nivå.

– Vi är bra på samverkan i Sverige men vi behöver bli bättre på samverkan på EU-nivå för att kunna påverka så att vi får det som vi vill ha det, säger Charlotte och avslutar:

Jag tror verkligen på PPP-modellen och tycker den får för lite utrymme i debatten. Vi behöver bli lika bra på att visa vad vi gör som vi är på att samverka.