Möt våra expertgruppsledare: Magnus Wiktorsson

Magnus Wiktorsson, professor i Produktionssystem vid Akademin för innovation, design och teknik på Mälardalens högskola och expertgruppledare för Flexibel produktion.

– Vi utgör ett starkt team inom styrkeområdet, jag och min kollega Fredrik Schultheiss, inleder Magnus. Vi kompletterar varandra bra där han som processexpert kan beskriva detaljnivån och jag kan beskriva produktionssystemen på fabriksnivå.

Det är ett brett tema som omfattas av området, från detaljerade processer och tekniker kring olika tillverkningsprocesser ända till hela produktionssystem. Frågeställningar omfattar bland annat hur vi kan skapa flexibilitet på de olika nivåerna, från detaljer till helheten.

– Vi vill skapa en aktiv dialog mellan företag, institut och akademi inom styrkeområdet, det är viktigt att skapa samsyn, fortsätter Magnus. Vi har ordnat ett antal möten där vi bland annat diskuterat våra agenda- och utlysningstexter.

I arbetet har de haft mycket diskussioner kring just systemnivåer och var de ska lägga sitt fokus, liksom hur de förhåller sig till Produktion2030s andra fem styrkeområden – exempelvis Virtuell produktionsutveckling och Resurseffektiv produktion. Enligt Magnus är det viktiga punkter att beakta med tanke på inriktningen i kommande utlysningar.

– Min grundtes och erfarenhet är att kunskap inte bara skapas inom akademin för att sedan tryckas ut, det är inte så det fungerar, säger Magnus. Idag är många organisationer kunskapsorganisationer och min förhoppning är att arbetet i Produktion2030 kan leda till att alla kan bygga på varandras kunskap.

Förutom sin grundanställning som professor arbetar Magnus halvtid som prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Dessutom driver han egna projekt, handleder doktorander och undervisar även en del. I arbetet inom styrkeområdet ligger digitaliseringen med som en central del kring exempelvis att modellera eller förutsäga flexibla beteenden, där Magnus kan bidra med sin bakgrund inom digitala verktyg och PLM.

– På ett sätt är digitaliseringen ingenting nytt, det finns en stark tradition inom digitala verktyg för utveckling och drift av produktionssystem, säger Magnus. Men vad vi nu ser är en ökad integrering mellan det digitala och det fysiska. Det rör sig inte längre om en virtuell modell bredvid, före eller efter den verkliga – allt knyts samman. Dessa cyberfysiska system kan vi i någon mening se som ett tekniksprång. Det ställer också krav på en involvering av olika kompetenser, även från områden som traditionellt inte sysslat med produktionsteknik.

Kunskapsutbytet mellan alla aktörer är en avgörande faktor vid resultatspridningen från projekten, men det gäller som sagt inte bara från akademi till industri utan är en flervägskommunikation. Målet är att arbetet ska gynna såväl näringsliv som högskola liksom alla andra ingående aktörer och individer inom olika organisationer. Hur når vi då bäst ut med resultaten från forskningsprojekten?

– Det viktigaste är att skapa starka projekt som känns relevanta och viktiga, inte bara för våra stora, duktiga företag utan även för de mindre och till och med stimulera framväxandet av helt nya, avslutar Magnus. En av våra utmaningar är att skapa nytt och förnya och det är i projekten det stora arbetet görs, så det gäller att välja rätt projekt och rätt aktörer.

 



X