Du läser
Alla affärer och samarbeten bygger på relationer

Strategiskt innovationsprogram: Samlar Sverige för hållbar och konkurrenskraftig produktion

Alla affärer och samarbeten bygger på relationer

  • Produktion2030s projekt Optipam inom styrkeområdet ”Flexibla produktionssystem” visar tydligt fördelen med ett brett projektdeltagande.

Med avstamp i möjligheterna med additiv tillverkning i metalliska material har projektet resulterat i konkreta effekter – från det stora till det lilla företaget liksom hos akademi och institut.

Innan projektet ”Optimerad produktionsprocess för additiv tillverkning” – Optipam, Optimal Produktion Additive Manufacturing – godkändes hade ett tidigare projektförslag kring additiv tillverkning blivit avvisat, men där de företag som var engagerade ändå ville gå vidare. Från att ursprungligen handlat om omvärldsanalys och behovsanalys kom flera andra aspekter upp vid ett uppföljande möte. Nästan samtliga av Optipams projektföretag deltog redan då: Saab Dynamics AB, Saab AB, Arcam AB och Siemens Industrial Turbomachinery AB. Saknades gjorde bara Lasertech LSH inom kategorin små och medelstora företag (SMF).

Initialt drivande var Saab AB och tillsammans med bland andra Siemens engagerades också Örebro universitet och Mittuniversitetet samt Örebro Science Park, men varken industri eller akademi kände sig manade att ta projektledningen. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB, idag RISE efter institutssammanslagningen, hade dock rätt kompetens inom både projektledning och additiv tillverkning.

– Vi hade redan visat att vi kunde driva det genom det föregående projektförslaget, berättar Sofia Målberg, projektledare för Optipam. Vi kunde också visa på lång erfarenhet av projektledning och att vi är bra på det!

Sofia är forskare och projektledare på RISE och har delat projektlederiet med Peter Löwenhielm, också han forskare. Med sin erfarenhet från SP har de förutom projektledningskunskap kunnat tillföra både tekniska aspekter i form av expertis på additiv tillverkning i kombination med insikten och kunskapen om var övrig relevant kompetens finns att hämta.

– Med ett tydligt industridriv från alla deltagande företag var konsortiet klart tidigt och vi kunde skicka in en ansökan till Produktion2030, fortsätter Sofia. Dessutom hade vi mycket tillgodo tack vare den ”träning” vi fått genom den tidigare ansökan liksom etablerade kontakter, nätverk med mer.

Inom projektet ledde uppstarten till nya kontakter mellan akademi och företag, en helt ny samverkan som annars inte hade skett naturligt. Det var ett sätt att ”komma in i värmen” och lära känna varandra. Första mötet inleddes med projektplanen; de hade en bra sådan redan i ansökan men trots att den vid det här laget bara var ett halvår gammal så behövde den revideras.

– Grundintresset kring additiv tillverkning var fortfarande detsamma, men med ökad tyngd på vissa områden, berättar Peter. Med tanke på de deltagande företagens verksamheter fokuserade vi mer på vikt, funktion, ledtider och flexibilitet i produktionen.

Samtidigt fanns inom konsortiet en hel del samlad kunskap hos de olika aktörerna, där exempelvis Siemens redan har fullskalig produktion inom additiv tillverkning. Dessutom fanns det från början även en bred kunskap kring olika material, också det tack vare deltagarnas olika verksamheter: Aluminium hos Saab Aeronautics, titan hos Dynamics och inconel hos Siemens.

– Allt detta kunde vi sedan komplettera med Mittuniversitetets universitetslektor Lars-Erik Rännars kunskap om titan, något han arbetat med sedan 2003, berättar Sofia. Dessutom hade vi Arcam som producerar själva maskinerna för additiv tillverkning.

Örebro universitet bidrog med sitt fokus på konstruktion och sin unika CT-kompetens (Computed Tomography, 3D-röntgen). Sammantaget lyftes denna samverkan till ett kluster med drivande behovsägare från Linköping till Karlskoga, vilket rent geografiskt stämmer överens med det så kallade ”gnällbältet” – men något gnäll var det inte tal om, konstaterar Peter.

– Via Saab Dynamics kom också Lasertech in i projektet, fortsätter Peter. De hade planerat att göra en satsning mot additiv tillverkning som de identifierat som en kommande teknologi.

Framförallt såg Lasertech möjligheterna med metallegotillverkning, något de även kunde kombinera med sin världsledande kompetens inom lasersvetsning. Trots sin mindre storlek jämfört med övriga deltagare i projektet utgjorde de ett välkommet tillskott; som Sofia konstaterar är det alltid spännande med en verklig entreprenör liksom ett SMF.

– Vi såg flera möjligheter med projektet, konstaterar Karolina Johansson, AM-ingenjör vid Lasertech. Dels att få en djupare förståelse för processen i sig, dels att utröna både möjligheter och begränsningar med tekniken för oss i det dagliga arbetet.

Hon framhåller också fördelen med att få lite mer ”kött på benen” kring konstruktionsfrågor, något de har nytta av i sina kundkontakter. De har redan etablerat nya samarbeten tack vare projektet och både Karolina och VD Torbjörn Holmstedt tycker att deras förhoppningar kring Optipam har infriats.

– Det var ett lagom stort projekt där vi kunde ha en bra överblick över de olika deltagarna, säger Torbjörn. Den personliga kontakten är viktig, alla affärer och samarbeten bygger på relationer. Dessutom har vi fått en inblick i hur den akademiska världen fungerar, något som relativt få SMF kommer i kontakt med.

Företaget var initialt lite tveksamma inför kostnader och antalet timmar samt hur de kunde tillgodoräkna sig in-kind och hur faktureringen skulle hanteras. Det var första gången de deltog i ett forskningsfinansierat projekt, så de saknade erfarenhet vilket innebar både en risk och osäkerhet.

– För att underlätta det hela så erbjöd vi oss att hjälpa och stötta extra mycket med det administrativa, fortsätter Sofia. Det blev en ”dealbreaker” som jag tror att både de och övriga projektdeltagare uppskattade.

När det är mycket som händer, dessutom sådant som är ovant och nytt, blir ofta administrationen inom forskningsfinansierade projekt extra jobbig att hantera. Sedan starten av Optipam har Lasertech dock gått med i flera andra projekt, så det verkar inte ha avskräckt dem – tvärtom.

– Optipam har lärt oss mycket på flera olika sätt, framhåller Karolina. Som Sofia nämnt så underlättade det att vi fick stöd med vissa administrativa delar, men vi har ändå tagit lärdom av sättet att jobba inom projekt.

Karolinas och Torbjörns råd till företag som får möjlighet att medverka i den här typen av satsningar är att de ska ta chansen. Med rätt projektledare finns alla förutsättningar till bra stöd och hjälp och kontaktnätet kan utvecklas till något väldigt värdefullt – kanske till och med större än själva projektresultaten, som ju kommer alla till del.

Erfarenheten från de många projekt som Sofia och Peter medverkat i är att det kan vara svårt att engagera SMF. Även om företagen gärna bidrar efter förmåga och tar del av resultaten, så har de svårt att hantera allt runt omkring. De är vana att bestämma själva.

– Det är en utmaning för oss i projektledningen att koka ner resultaten till nytta för SMF, menar Peter. Vad är det de behöver hjälp med? Jag är inte säker på att de själva alltid vet det …

Resultaten från Optipam stämmer väl överens med projektets syfte. Några exempel på detta är designregler för konstruktörer beträffande tunnväggiga konstruktioner liksom ickeförstörande provning. Ett tecken på att projektet varit verkligt behovsstyrt är att många av resultaten och erfarenheterna har integrerats i Saabs utbildningar inom design som redan över 200 personer tagit del av.

– Överhuvudtaget känns resultatspridningen som en riktigt lyckad del av projektet, berättar Peter. Lars-Erik Rännar till exempel brinner för att förmedla kunskap och är bland annat otroligt duktig på populärvetenskapliga föreläsningar och väcka intresse för området.

Hittills har projektet presenterats vid olika seminarier och flera workshoppar riktade mot SMF har genomförts. I den doktorandkurs som tagits fram av Örebro universitet, Karlstads universitet, Högskolan Väst och Mittuniversitetet – den första i Sverige inom området – ingår också resultaten från Optipam. Ytterligare presentationsmaterial är under planering.

– Det finns fortfarande många outforskade områden som exempelvis kvalitetssäkring och kvalitetssystem, avslutar Sofia. Ett annat positivt resultat är därför önskemålet från deltagande parter att gå vidare i nya projekt, även om vi inte har något konkret än.

→ Läs mer om Flexibel Produktion

Produktion2030 – ett strategiskt innovationsprogram med stöd från VINNOVA, Energimyndigheten och Formas.

© 2024 Produktion2030. All Rights Reserved.